Idag blev det Copenhagen half Marathon för första gången, och jag hoppas att jag kommer kunna springa det fler gånger!
Detta är (antagligen!) sista loppet för säsongen och jag ville avsluta på topp, så mitt pb från Söderåsens halvmara i våras på 1:55:37 skulle jag ta idag. Jag hade ställt in mig på att satsa på att komma under 1:55, så jag ställde mig vid 1:50-ballongerna och tänkte inte låta 1:55-ballongerna passera mig. Faktiskt blev det så att 1:55-ballongerna inte ens kom i närheten av mig :) Det var en bra bana, platt och fin, men tidvis lite smal. Med 25000 löpare fick man trängas och armbågas lite för att komma fram. Vädret var också bra: lite blåst blandat med sol och regn. Jag var nöjd med mitt klädval: linne och lårlånga tights. Jag tyckte synd om dem som hade satt på sig vindjackor, för det blev rätt varmt ett tag. Den här gången visade min klocka mycket mer rätt än vad den gjorde på Midnattsloppet, så jag kunde lita mer på den. Men jag hade inte riktigt koll på vilket tempo jag skulle hålla mig i för att klara 1:55, så jag fick helt enkelt hålla koll på ballongerna. När jag hade ca 3 km kvar började jag räkna och insåg att jag skulle ha chans att komma i mål på under 1:50. Tankarna virvlade omkring - ska jag satsa och ta ut mig rejält och försöka komma in på under 1:50, eller skulle jag ta det lugnt och hålla mig till mitt mål på under 1:55. Men givetvis satsade jag! Men jag insåg också att om jag inte skulle klara det, så skulle jag bli lite besviken, och behöva satsa på sub 1:50 nästa säsong. Så jag sprang så snabbt mina ben kunde ta mig. Upploppet var fantastiskt med många människor som stod och hejade. När jag såg målet hade jag 1 min kvar och insåg att jag skulle klara det. Och jag kom i mål på 1:49:44 - så nöjd med min insats! Två kollegor och jag anmälde oss tillsammans till loppet, och vi alla tre satte nya pers på halvmaran idag - underbart! Som sagt, jag skulle gärna springa det här loppet igen, men det finns lite som de skulle kunna förbättra. Skyltningen innan loppet, till exempel. Vi fick fråga oss fram till var vi skulle hämta ut nummerlappen, och funktionärerna hade inte koll på var det var. Vi fick även fråga om var väskinlämningen var, för det fanns det heller ingen skylt till. Men vi hittade allt och stod i startfållan i tid. Nu får vi se om det blir fler lopp i år, eller om jag kan hålla mig till Stävie Trail den 8 mars 2020!
0 Comments
Leave a Reply. |
Archives
May 2022
Categories |